Vid flera tillfällen har personer hört av sig och undrat när jag ska uppdatera den här bloggen. Jag känner mig både glad och smickrad, jag trodde inte den här bloggen hade en enda besökare utan att den mest var för min egen skull. Tanken var att ta upp saker som dyker upp under min färd som egen företagare.
Jag slutade på min fasta anställning 1 november 2007 och hade tänkt satsa heltid på mitt eget företagande. Så dök det upp ett erbjudande för mig att jobba lite av och till på dn.se, Dagens Nyheters webbplats. Det lät rätt så intressant, fast problemet var att fackförbunden på tidningen inte går med på att någon går in och jobbar som egen företagare när det jobb man ska göra är samma som andra webbredaktörer.
Jag säger inte att det är fel av deras fackförbund. Bakgrunden är förstås att om arbetsgivare skulle kunna ha en massa egna företagare istället för anställda skulle det urholka de anställdas rätt. Som egen företagare är man liksom inte alls lika säker.
Olika företag ser på detta på olika sätt. För åtta år sedan gjorde jag liknande webbredaktörsuppgifter på tv4.se - och då var det helt ok för deras fackföreningar att jag gjorde det som egen företagare.
I mitt fall är det ju jag som hamnat i kläm nu, på sätt och vis. Å andra sidan, som anställd, även korttidsanställningar och vikariat, får man ju pensionspoäng och annat. Fast det hade jag förstås betalat in åt mig själv om jag fått ta uppdraget som egenföretagare.
Detta är ingen kritik mot fackföreningarna, vare sig på DN eller någon annanstans, det är bara ett konstaterande av fakta och en förklaring till varför jag inte uppdaterat den här bloggen på ett tag.
Att lära mig att hantera uppdateringsverktyget på dn.se och lära mig rutinerna där har tagit energi och kraft också, vilket är ett annat skäl till att jag inte hunnit satsa så mycket på egna företaget. Och så kom ju jul och det blir ju alltid ett avbrott då med att fixa och med helgerna då familjen vill ha ens uppmärksamhet.
Men nu är jag på banan igen. Jag har något så när kommit in i uppgifterna på dn.se och har en del tid över också för företaget, eftersom inhoppen inte är på heltid.
Men visst är det här också ett litet exempel på något som Disruptive tar upp i sitt inlägg där han frågar varför det är så få som satsar på eget företag och entreprenörskap.
De flesta är i min ålder och fysiskt fortfarande starka och man har verkligen kapaciteten att starta företag. Ändå väljer ingen att starta. Jag tycker att symboliken här är stor här. Det är ingen som vill starta företag i min avgångsklass.
Jag väljer att inte spekulera i varför det är så utan lämnar nu frågan vidare till mina läsare. Varför väljer gräddan av Sveriges arbetstagare att inte starta företag, de som verkligen har kapaciteten att göra det bra?
Att det i så många fall är enklare att välja att vara anställd och att fackföreningar inte direkt är uppmuntrande till att någon startar företag, är väl också del i svaret på Disruptives fråga?
Andra bloggar om: företag, företagande, fackföreningar, facket Twingly
